De återstående utsläppen av fossil koldioxid i vår verksamhet kommer från det avfall som slängs av privatpersoner och företag i Stockholm, framförallt från plast som slängs som restavfall istället för att sorteras och återvinnas. I Brista eftersorteringsanläggning kommer organiskt matavfall, plast och metall att sorteras maskinellt ur avfallet så att den istället kan rötas till biogas, återanvändas eller återvinnas. Anläggningen har fått stöd av Naturvårdsverket via Klimatklivet.
Vi har fasat ut kol från vår verksamhet, och de återstående utsläppen av fossil koldioxid kommer från den plast som slängs som restavfall istället för att sorteras och återvinnas. Det avfall som kommer till oss för behandling med energiåtervinning innehåller i genomsnitt 18 viktprocent plast. I eftersorteringsanläggningen i Brista, som byggts genom ett samarbete med avfallsbolaget SÖRAB, kommer tusentals ton plast att kunna lyftas ut ur avfallet och skickas till materialåtervinning.
I Stockholm har vi tagit vara på energin i vårt avfall sedan invigningen av Högdalenverket 1970, och sedan 1979 genereras både el och värme av avfallshantering med energiåtervinning. Alternativet, att lägga avfallet på soptipp eller deponi, är inte tillåtet i Sverige eftersom att det då bildas klimatpåverkande gaser och dessutom innebär en risk att skadliga ämnen läcker ut i miljön. Dessutom innebär deponering att värden i form av material eller energi går förlorade. Restavfallet kommer till största del från oss stockholmare i form av källsorterat hushållsavfall men också från olika verksamheter och i form av bygg- och rivningsavfall.
Idag är det framförallt plast i avfallshanteringen som ger fossila utsläpp i Stockholms energisystem.
– När vi förbränner restavfall bildas fossil koldioxid, och en del av detta kommer från fullt återvinningsbara material som till exempel förpackningar. Avfallssorteringen måste med andra ord bli bättre, berättar Ulf Wikström, hållbarhetschef.
Det är anledningen till att vi tillsammans med avfallsbolaget SÖRAB har investerat i en eftersorteringsanläggning i direkt anslutning till Bristaverket. Anläggningen sorterar maskinellt bort organiskt matavfall, plast och metall ur avfallet så att den istället kan rötas till biogas, återanvändas eller återvinnas. Den nya eftersorteringsanläggningen invigdes 2021.
Att återvinna och sortera mer är en av de största och enklaste miljöinsatserna ett enskilt hushåll eller företag kan göra. Det är även en av de saker som har allra störst potential att minska koldioxidutsläppen i hela Sverige
– Vårt mål är att ha netto noll klimatpåverkan 2032 men en stor utmaning är plasten som finns i det avfall vi hanterar. Varje plastförpackning som inte sorteras rätt och går till materialåtervinning, utan istället hamnar i det avfall som förbränns, är ett misslyckande. Det ger onödiga koldioxidutsläpp, säger Ulf.
Material som sorteras ut, plast och metall till exempel, tas om hand och blir till nya produkter. Totalt beräknas nästan 11 000 ton plast och lite drygt 2 500 ton metall sorteras ut varje år. Maskinen beräknas även kunna sortera ut hela 10 000 ton matavfall per år, som i sin tur rötas till biogas eller biogödsel.
Plasten som sorteras bort skickas vidare till Svensk plaståtervinning som byggt en nationell anläggning för finsortering av plast i Motala. Här sorteras plasten i sju till nio olika fraktioner beroende på sort. Att centralisera sorteringen av plast på det här sättet gör hela systemet för återvinning betydligt mer effektivt.
Animerad version:
https://youtu.be/4WY4JK9bsMk
1: Inkommande hushållsavfall
Avfallet töms på ett av fyra walking floors*. En vibrationssikt sorterar ut vanliga soppåsar, medan större saker skickas vidare till en kross.
2a: Optisk sortering, NIR
I SÖRAB-regionen sorteras matavfall separat i bruna papperspåsar, men anläggningen tar även emot avfall från kommuner som sorterar matavfall i gröna påsar. I en första scanning identifieras gröna påsar med matavfall via Near Infra Red scanningsteknik och sorteras ut från övriga restavfallspåsar med hjälp av tryckluft. Påsarna öppnas i en påsöppnare. Påsarna skiljs från matavfallet i en trumsikt och matavfallet transporteras till containers.
2b: Biogasanläggning
Matavfallet skickas iväg för att bli biogas, ett förnybart drivmedel, och biogödsel. I biogödsel finns näringsämnen såsom kväve, kalium och fosfor. Dessa ämnen är nödvändig för odling.
3: Påsöppnare och och finfördelare
Alla restavfallspåsarna öppnas. De stora fraktionerna som returneras från trumsiktet finfördelas.
4a/b: Trumsikt
Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas tillbaka till krossen medan mindre delar går vidare.
5: Optisk sortering (NIR)
Plast identifieras och sorteras ut. Ingen skillnad görs här på olika plastsorter, men tekniskt är det möjligt att dela upp den i olika fraktioner.
6: Metallseparering
Magneter och virvelströmsseparatorer sorterar ut all magnetisk och icke magnetisk metall.
7: Materialåtervinning
Utsorterad plast och metall går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan det blir råvara för nya produkter.
8a: Behandling av restavfall
Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall, och som inte går att materialåtervinna, går via ett transportband in i Stockholm Exergis mellanlagringsstation vid förbränningsanläggningen alternativt till containers.
8b: Energiutvinning av värme och el
Energin utvinns i processen och värme och el produceras.
* Ett walking floor är ett speciellt mottagningsgolv där golvet med hjälp av hydraulik kan förflytta avfallet in respektive ut från golvet.
