Emma Wiesner (C) beskriver flera bra förslag för att skapa en modern och fungerande elmarknad. Vi håller med om att elmarknaden bör premiera renare, fossilfri produktion. På Stockholm Exergi jobbar vi hårt med det och lyckade under år 2020 basera 99% av vår värme- och elproduktion på förnybara och återvunna bränslen.
Men trots att Emma Wiesner nämner just biobaserad kraftvärme som en källa för planeringsbar, fossilfri kraft saknas utvecklingen av detta kraftslag i de konkreta åtgärdsförslagen. Vi skulle därför vilja lägga till ytterligare ett förslag och det är att premiera kraftvärmens roll på den svenska elmarknaden.
Att kraftvärmen är värdefull för energisystemet, och då speciellt i städer med kapacitetsbegränsningar i elnätet, har uppmärksammats i en rad utredningar under det senaste året. Åtminstone fem utredningar som har behandlat problematiken i Stockholm drar samma slutsats: Det kommer att vara brist på kapacitet i elnätet i tio år framöver och kraftvärmeverken i staden är mycket viktiga för att kunna hantera situationen.
I kraftvärmeverk produceras el och fjärrvärme med hög verkningsgrad. Kraftvärmeverken ligger ofta centralt i städer och driften är oberoende av rådande väderlek, anläggningarna kan producera el och fjärrvärme under kalla vinterdagar då elbehovet är som störst och elnätet är som mest belastat. Det är så energisystemet är uppbyggt, och eftersom fjärrvärmen har ställt om till förnybar eller återvunnen energi värmer vi nu våra städer med unikt låg klimatpåverkan, och med ett begränsat nettobehov av elenergi. Med negativa utsläpp genom bio-CCS kan fjärrvärmesystemen dessutom inom en snar framtid i än högre grad bidra till att Sverige når klimatmålen, i enlighet med klimatpolitiska vägvalsutredningens betänkande från 2020. Den nya utsläppsfria elenergin gör störst nytta för klimatet när den ersätter fossil energi inom industrin och transportsektorn eller när vi genom att exportera den kan tränga undan fossil kraftproduktion i Europa. Att istället använda den för att värma byggnader som redan försörjs av ett klimateffektivt fjärrvärmesystem ger mycket små om några klimatvinster. Fjärrvärmen med kraftvärmeproduktionen är därmed väl värd att vårda från flera perspektiv.
Bland partierna i riksdagen och på den ansvariga myndigheten finns glädjande nog idag en enighet om att fjärrvärme och kraftvärme är bra och behövs. Moderaterna har pratat om att det bör utarbetas en nationell strategi för fjärr- och kraftvärme. Ett förslag som även Miljöpartiet har lanserat. Energimyndighetens rapport ”Heltäckande bedömning av potentialen för uppvärmning och kylning” beskriver kraftvärmen som mycket värdefull för energisystemet.
Det är därför märkligt att den politik som förs snarare missgynnar kraftvärmen än premierar den. Bara under det senaste året har det införts flera styrmedel som ökar kostnaderna för att driva kraftvärmeverk, styrmedel som inte skapar miljönytta. Hit räknas skatten på avfallsförbränning som infördes förra året och som nu är delvis under utredning.
För att kunna utnyttja kraftvärmens fulla potential behöver det göras tre typer av förändringar i regelverk och styrmedel.
- Direkt kontraproduktiva regelverk och styrmedel måsta avskaffas eller modifieras. Exempel på detta är den ovan nämnda skatten på avfallsförbränning som inte leder till mer cirkulära materialflöden. För detta krävs andra grepp som riktas mot producentleden som till syvende och sist ska använda och alltså efterfråga det material som sorteras ut.
- Prima, det vill säga styrbar, eleffekt måste värderas och premieras. Detta skulle kunna åstadkommas genom att införa en effektpremie som tilldelas anläggningar viktat efter kraftslagets förmåga att producera el när effektbalansen i elsystemet är ansträngd. Som viktningsfaktorer kan man använda de tillgänglighetsfaktorer som Svenska kraftnät använder i rapporten ”Kraftbalansen på den svenska elmarknaden”.
- Det finns flertalet mindre felaktigheter i de regelverk som påverkar energisystemet som måste åtgärdas. Till denna kategori hör till exempel Boverkets byggregler och skattenedsättningen för egenproducerad solel, som indirekt styr mot uppvärmning med el och således ökar elanvändningen när elnätet är som mest belastat. Dessa styrmedel är inte kraftigt drivande var för sig, men samlat bidrar de onekligen till en missriktad styrning som riskerar att förvärra problemet.
Sammanfattningsvis: Fjärrvärme och kraftvärme är värdefulla inslag för den svenska elmarknaden men regelverken måste modifieras för att kraftvärmens fulla potential ska kunna tas tillvara.
