Debatten om elsystemet kretsar i mångt och mycket kring rådande elpriser. Det är förståeligt eftersom ett minskat utbud av el och gas från Ryssland i kombination med stängning av elproduktion pressat priserna uppåt. Det är rimligt att staten stödjer de mest utsatta hushållen i denna situation men också balanserar insatserna med effektiva styrmedel för att stimulera konsumenter att välja andra effektivare uppvärmningsformer som samtidigt stödjer elsystemets funktion. Nackdelen med rådande debatt är att det ofta ställs krav på snabba interventioner som inte löser elmarknadens grundläggande problem, det är bara ett symptom som lindras.
Elmarknaden har under väldigt lång tid präglats av stöd till förnybart såsom småskalig vattenkraft, sol, vind och biomassa, vilket också Stockholm Exergi dragit nytta av. Priserna på den nordiska elbörsen Nordpool för elprisområde 3 (SE3) var under perioden 2012-2020 i snitt 32 öre/kWh, vilket är betydligt lägre än kostnaden för att investera i elproduktion som både tillför energi och effekt. Problemet med majoriteten av de ekonomiska stöden är att mängden energi i elsystemet ökat men att mängden effekt i förhållande till efterfrågan har minskat. Det är som att öka volymen för bränsletanken på en bil men att mängden hästkrafter minskar. Backarna som man måste ta sig uppför finns kvar och kommer bli större med den nödvändiga elektrifiering som påbörjats. Hur kan vi skapa ett system där vi både får en bil med tillräckligt stor tank och tillräckligt många hästkrafter utan att kunderna betalar i onödan?
Ett elsystem finns till för kunderna, där vi producenter får agera på de villkor som sätts upp. Det rimmar illa att producenter pratar om hur elsystemet ska riggas eftersom det ofta mynnar ut i en debatt om hur elproducenter ska kunna tjäna mera pengar. Kunden och Sveriges konkurrenskraft är fortsatt helt avgörande, men för att AB Sverige ska fortsätta vara i framkant behöver vi justera riggningen av marknaden så att de nyttor som behövs i ett elsystem också får en prislapp. En prislapp på nyttor är avgörande för att konkurrens ska uppstå, vilket också är garanten för fortsatt konkurrenskraft som nation. Förenklat måste prislappen motsvara kostnaden för att bilen ska åka uppför backen varje gång det är nödvändigt. Med det sagt, vad som är lösningen för att bilen ska ta sig uppför backen (om det är nödvändigt) ska producenter, konsumenter och andra få tävla om, men det viktiga är att man betalar för det. I dagens elsystem betalar vi inte för att åka uppför, vi lever fortfarande på inbetalningar från förr.
Regeringen har i det så kallade Tidöavtalet aviserat en statlig offentlig utredning (SOU) om elmarknadens funktion. Det är ytterst välkommet och nödvändigt och att börja i rätt ända. En SOU kan vara nödvändig för att slippa kraftslagsdebatten och istället fokusera på funktion. En SOU är också en garant för oberoende och för expertis samt att man ger utredaren tillräckligt med tid för ett balanserat resultat. Vad är då medskicken till utredningen?
- Utgå från kunderna och deras långsiktiga behov.
- Genomför en holistisk och opartisk kartläggning av de långsiktiga systembehoven där fokus är långsiktig hållbarhet.
- Kom ihåg att elsystemet är en del av energisystemet och att det finns fysiska lagar som vi inte kan förhandla bort.
