I maj avslutade vi den här säsongens testserier i vår forskningsanläggning för bio-CCS – den fjärde i ordningen. En lärorik säsong där vi har fortsatt att förfina testerna och utvecklat vår teknik för koldioxidavskiljning. Allt arbete driver oss mot att stå redo för att bygga den storskaliga anläggningen.
Men innan jag går in på årets tester börjar jag med säsongens största förändring – åtminstone visuellt. Den välkända blå containern blev brun och flyttade dessutom. Om blå eller brun är snyggast är en smaksak men den nya platsen, integrerad med KVV8, är helt klart ett lyft för verksamheten. Anläggningen går bättre när den är integrerad. ”Den har gått som ett streck” som vår driftingenjör Hampus uttryckte det om tillgängligheten och det är bara att hålla med. På den nya platsen varmhålls anläggningen automatiskt och det blir en jämnhög kvalitet på ånga vilket ger pålitlig avskiljning i strippern.
Hampus anställdes för övrigt den här driftsäsongen för att nu jobba i forskningsanläggningen och härefter vara med och driva den storskaliga anläggningen, väldigt positivt för kompetens och kontinuitet. Forskningsanläggningens nya plats har också gjort det lättare då personal utbildas samt då vi tar emot besök och dessutom så kommer fler ”Exergi:are” förbi och är nyfikna på hur det går – allt intresse för verksamheten är såklart jätteroligt!
Vi inledde årets säsong med miljötester. Det var ett omfattande underlag som vi tog fram och som är en del av vår ansökan om att få miljötillstånd för den storskaliga anläggningen. Det handlade bland annat om analyser av gaser och kondensat för att kontrollera så att vi håller oss inom riktvärdena. Vår tillståndsansökan lämnade vi sedan in i sista mars i år.
Annars har stor del av det här teståret handlat om att förfina våra tester och med datainsamling bygga en dynamisk modell i Aspen Plus, en modellering som sker på KTH, iterativt mellan in-situ-körningarna och datamodellerandet. Vårt samarbete med KTH och den forskargrupp som leds av professor Matthäus Bäbler är mycket värdefullt i testarbetet och det ser vi fram emot att fortsätta med även nästa säsong.
I forskningsprogrammet har vi arbetet mycket ingående med syntetisering av gaser, nästan varje test har faktiskt handlat om det. Och varför är det så viktigt? Jo, vi testar olika koncentrationer i syfte att förstå var i absorbern reaktionerna sker samt hur processen responderar på olika sammansättningar. Vi blandar rökgaserna med gaserna från absorbern respektive strippern. På det sättet får vi den komposition som vi behöver för att skapa data i modellen. Det här är ytterligare en kvalitetsnivå i testandet. Ett exempel är syntetisering utifrån det teoretiska utfallet från inblandning av syrgas i förbränningsluften vilket ger högre andel CO2 i rökgasen och därmed effektivare avskiljning.
Precis som andra säsonger är det tålmodigt arbete som krävs för att få in all data som är grunden för utvecklingen. Nu tar vi sommar och i höst fortsätter vi, som sagt, det är den storskaliga anläggningen som är vårt mål!
Erik Dahlén
