Jo, jag erkänner. Jag är grav fjärrvärmenörd men det har ju sina väldigt goda skäl – enligt mig i alla fall. Jag har fastnat för fjärrvärmen som möjliggörare, som med tiden har blivit ett av dess verkliga signum. I det här fallet för klimatet. Inte för att det är särskilt nytt – visste du att utbyggnaden av fjärrvärmenäten är den största anledningen till Sveriges stora minskningar av koldioxidutsläpp sedan 1990? Fjärrvärmen ställde om både sig själv och en stor del av värmesektorn från fossilt till förnybart och återvunnet. Fjärrvärmens anpassningsförmåga till nya förutsättningar är användbar för samhälle och energisystem, och med tiden har sektorskopplingarna (som plötsligt blivit ett hett begrepp men är gammal skåpmat för fjärrvärmen) blivit många och restströmmar i samhälle och industri kan tas tillvara som el och värme. Nu är det dags att ta ännu en roll – som kolsänka för Sverige. Och det går undan!
Sverige har ambitiösa klimatmål och 2045 ska vi ha nettonollutsläpp, därefter negativa utsläpp. För att klara det här konstateras i Klimatpolitiska vägvalsutredningens rapport ”Vägen till en klimatpositiv framtid, SOU 2020:4” att vi behöver fånga in och lagra stora mängder koldioxid. Vi har i Sverige alldeles ypperliga förutsättningar att skapa negativa utsläpp genom avskiljning av biogen koldioxid med den väl utbyggda, till stor del biobaserade fjärrvärmesektor vi har i landet, och dessutom en stor skogsindustri. Tack vare fjärrvärmenäten blir denna energikrävande process så effektiv det går eftersom överskottsvärmen blir fjärrvärme.
Redan 2019, då uppvärmningsbranschen tog fram sin Färdplan för fossilfri uppvärmning inom Fossilfritt Sverige, åtog vi oss som
bransch att bli en kolsänka år 2045. På Stockholm Exergi har man arbetat intensivt med detta i flera år, forskningsläggningen i Värtan har varit i drift sedan hösten 2019 och en fullskalig anläggning skymtar i horisonten. På kort tid har ett stort antal fjärrvärmeföretag blivit aktiva i frågan och vill ta en roll inom bio-CCS. Allt pekar också på att Sverige kommer vara först ut att göra detta storskaligt för nu satsas det nämligen stort från staten – hela 36 miljarder kronor till 2040 har avsatts i budgeten. Det är mycket ovanligt att sådana summor avsätts till en enskild teknik, så det här behöver vi förvalta väl.
Därför har branschen tillsammans tagit fram en strategi för Bio-CCS, för att tydliggöra vad vi planerar att göra om förutsättningarna för detta kommer på plats – då åtar vi oss bland annat att fånga in och lagra 10 miljoner ton koldioxid årligen år 2045. Men politikerna måste göra sitt för att enskilda företag ska våga ta de risker en sådan enorm satsning och investering innebär. Det behövs t.ex. tydliga spelregler långsiktigt, lagringsavtal, en marknad för negativa utsläpp måste utvecklas, avfalls-CCS behöver tittas på särskilt etc. På branschorganisationen lägger vi stort fokus på detta i påverkansarbetet, tillsammans med våra medlemmar, och håller just nu på att ta fram en plan för hur vi ska fortsätta arbetet baserat på strategins innehåll.
Bio-CCS är det nya svarta, och fjärrvärmens möjligheter och viktiga roll i samhälle och energisystem fortsätter sin spännande väg! När utvecklingen kan gå så här fort kan man inte låta bli att undra vad som väntar bakom hörnet, och vilket nästa steg är för fjärrvärmen som möjliggörare. För det är i alla fall jag övertygad om att den kommer att fortsätta briljera som.
Lina Enskog Broman
Energiföretagen Sverige
