Så sent som i fredags hade vi på Stockholm Exergi besök av tillresta internationella gäster som ville studera hur vi här i Sverige hanterar vårt avfall. Platsen för besöket var Brista norr om Stockholm där vi stolt kunde visa upp vårt kraftvärmeverk och vår nya eftersorteringsanläggning och reaktionen var precis som den alltid är vid liknande internationella besök: Vad långt fram ni ligger! Ja så är det ju, här i Sverige hanterar vi vårt avfall på ett modernt och resurseffektivt sätt med tydliga miljövärden som ledstjärna. Så när den internationella jämförelsen görs är vi är på många sätt ett föredöme och har tagit utvecklingen långt. Det är viktigt att ibland ändå stanna upp och reflektera över detta utan att för den skull luta sig tillbaka och vara nöjd. För det tilltalande faktumet får inte hindra oss i att ta utvecklingen ännu längre och det är precis det som vi aktörer i den sammanflätade avfallskedjan vill göra – både för hushållsavfall och verksamhetsavfall.
För jag tycker att det finns skäl att prata om att Stockholms avfallshantering på allvar är på gång att ta nästa steg. Vi på Stockholm Exergi deltar just nu i två projekt som båda handlar om fastighetsnära avfallssortering. Miljörummet drivs av Fastighetsägarna och fastighetsbolaget Olov Lindgren i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) samt Miljöförvaltningen i Stockholm. Det andra projektet gör vi tillsammans med Stena Recycling och Stena Fastigheter i Hägersten där vi har valt ut en fastighet för att samarbeta kring frågorna. I båda projekten jobbar vi med bättre skyltning i soprummet och information om avfallets klimatpåverkan till de boende för att uppmuntra dem att sortera sitt avfall bättre. Vi gör plocktester både före och efter kampanjen för att kunna mäta resultatet. Det ska bli spännande att se om vi har lyckats när testperioden är över! Förutom dessa två konkreta projekt upplever jag dessutom att fler fastighetsbolag vill samarbeta kring frågan då man tydligare ser sambandet mellan avfall, fjärrvärme och klimatpåverkan: det är fjärrvärmen som felaktigt får bära avfallets klimatpåverkan. Och det är inte bara bland företag och organisationer som kunskapen ökar, jag upplever att även privatpersoner blir allt mer medvetna om hur sambanden ser ut.
Att detta händer just nu och dessutom samtidigt är ingen tillfällighet. När vi sitter i olika konstellationer och pratar lösningar, ibland hela vägen in under köksbänken, hur vi kan hjälpas åt och lära av varandra. Efter varje möte har jag ny kunskap och nya insikter om hur komplext det är med avfallshantering men förändringsviljan att gemensamt försöka lösa utmaningarna är det ingen brist på.
Det finns ett driv bland oss avfallsaktörer i Stockholm att vilja ta nästa steg i sorteringen av avfall och vi vill göra tillsammans. Avfallsfrågan är komplex, då behövs samarbeten. Svårare än så är det nog egentligen inte. Jag upplever att vi aktörer som är en del av Stockholms avfallshantering har en betydligt större vilja för att försöka förstå varandras förutsättningar än vad vi har haft tidigare, vi sitter ner och resonerar tillsammans och för varje diskussion, varje samtal och varje projekt så skapar vi förutsättningar att ta viktiga steg framåt. Vi kommer allt närmare lösningar som leder oss mot ännu mer materialåtervinning och ännu mindre klimatavtryck. Att återanvända har en given plats i den cirkulära ekonomin.
Jag ser fram emot fler besök från andra länder. Då kommer med stor sannolikhet en del av berättelsen vara hur våra samarbeten tog oss till nästa nivå av Stockholms avfallshantering.
