Under hösten har det publicerats ett antal rapporter om kapacitetsbristen i Stockholms elnät. Bland annat visar Länsstyrelsen i sin analys att problemet med att försörja Stockholm med el sannolikt kommer att kvarstå under hela 2020-talet.

För att hantera den akuta kris i elförsörjningen som uppstod under förra året tecknade Stockholm Exergi i oktober 2019 ett avtal om leveransgaranti med elnätsägaren Ellevio. Avtalet innebär att Stockholm Exergi via elproduktion i företagets kraftvärmeverk garanterar att tillföra elsystemet minst 320 MW el när elbalansen är ansträngd. Men det är alltså så att läget fortfarande är problematiskt, trots att Stockholm Exergi ställer ut denna produktionsgaranti.

Den senaste i raden av rapporter publicerades i torsdags av Stockholms Handelskammare. Även här konstateras att situationen kommer att vara problematisk under det kommande decenniet. Det som är nytt i Handelskammarens rapport är att man kvantifierar vilka konsekvenser elbristen riskerar att få för näringslivet och på samhällsutvecklingen.

Man gör bland annat följande bedömning:

  • En negativ effekt på sysselsättningen motsvarande minst 200 000, sannolikt drygt 400 000, årsarbeten i Stockholm fram till år 2031.
  • Sammantaget bedöms minst 27 000, sannolikt närmare 50 000, nya bostäder inte kunna realiseras i regionen fram till år 2031.
  • Ett produktionsbortfall på sammantaget minst 200, sannolikt närmare 500, miljarder kronor i Stockholm fram till år 2031.
  • Utbyggnaden av viktig transportinfrastruktur, däribland Stockholms tunnelbana, riskerar att försenas.

Budskapet är alarmerande. Att inte kunna försörja Stockholm med el under 2020-talet riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser för näringslivet och samhället i stort.

Handelskammaren lyfter ett antal möjliga åtgärder för att mildra de negativa konsekvenserna. Bland annat pekar man på att fjärrvärmen och kraftvärmen har en viktig roll att spela i Stockholms energisystem. Man konstaterar:

”Fjärr- och kraftvärme är helt avgörande för att tillgodose effektbehovet i Stockholm under de kommande 8–10 åren. Fjärrvärmesystemet bidrar till att värma upp bostäder och lokaler utan el och gör därmed att elen kan användas där den gör mer nytta.”

Man noterar även att kraftvärme har flera värdefulla egenskaper:

”Den är resurseffektiv eftersom den producerar el och värme från förbränning av stadens avfall, den är lokal vilket gör den oberoende av elnätets överföringskapacitet in till staden, och den är planerbar vilket gör att dess elproduktion kan anpassas efter efterfrågan.”

Handelskammaren menar att kraftvärmen skyndsamt måste få långsiktiga och stabila förutsättningar som speglar dess viktiga roll i städernas energisystem. Konkret föreslår man att den nyligen införda och kontraproduktiva skatten på avfallsförbränning ska avskaffas.

Stockholm Exergi kan inte annat än instämma i Stockholms Handelskammares beskrivning av fjärrvärmens och kraftvärmens nyttor. Att värma byggnader med fjärrvärme istället för med el avlastar elsystemet, samtidigt som det ger underlag för samtidig produktion av el i kraftvärmeverk.

Man kan dock konstatera att fjärrvärmen och kraftvärmen möter många utmaningar på el- och värmemarknaderna. Byggregler och certifieringssystem premierar uppvärmning med el, och kraftvärmeverkens förmåga att producera el när det som bäst behövs värderas inte tillräckligt högt. Om dessa brister rättas till, och konkurrenssnedvridningarna på energimarknaderna elimineras, kommer fjärrvärmen och kraftvärmen att kunna bidra i ännu större utsträckning till att mildra konsekvenserna av kapacitetsbristen i Stockholms elnät.

Även på lång sikt, bortom 2030, har fjärrvärmen och kraftvärmen en nyckelroll i omställningen av energisamhället, detta

  • genom att tillföra reglerbar effekt, det vill säga effekt som kan tillhandahållas även när det inte blåser, även när solen inte skiner,
  • genom att tillföra systemtjänster för upprätthållande av elsystemets funktion och frekvens, det vill säga sådana tjänster som inte kan erhållas i vindkrafts- och solcellsanläggningar (de tekniska termerna är svängningsmassa, reaktiv effekt och kortslutningseffekt)
  • genom att tillföra lokal elproduktion, och därigenom minska anspänningen på och kostnaden för landets elnät samt minska sårbarheten i elsystemet
  • genom att möjliggöra riktiga och storskaliga kolsänkor genom bio-CCS i de biobaserade kraftvärmeverken

Om eleffekt ges sitt rätta värde och felstyrande styrsystem korrigeras så kan alltså fjärrvärmen och kraftvärmen bli en bärande del i både omställningen och säkerställandet av landets elsystem. Det tjänar alla på, vi som enskilda och landets företagare.

Länk till rapporten från Länsstyrelsen Stockholm: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/publikationer/2020/kartlaggning-och-analys-av-elforsorjningssituationen-i-stockholms-lan—redovisning-av-regeringsuppdraget-trygg-elforsorjning.html

Länk till rapporten från Stockholms handelskammare: https://www.chamber.se/rapporter/elbristen-koertsluter-sverige.htm

Författare

Erik Dotzauer

Skatte- och styrmedelsexpert med lång erfarenhet av utsläppshandel, elcertifikat och andra styrmedel som påverkar energisystemet. Erik är ledamot i Energiutvecklingsnämnden vid Energimyndigheten, styrelseledamot i Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) och adjungerad professor vid Högskolan i Gävle.

Senast uppdaterad

  • 2021-01-05