Det är fjärrvärmen som gör det varmt och skönt inomhus och ger varmvatten i duschen och kranen för de flesta stockholmare. Så här går det till.
Principen för fjärrvärme är enkel: Stockholm Exergi värmer vatten som pumpas runt i ledningar under hela Storstockholm, ända fram till husen som ska värmas upp. Det är effektivare än att varje hus ska ha en egen värmepanna i källaren. Filmen nedan förklarar på ett bra och illustrativt sätt hur fjärrvärme fungerar:
I Stockholm skapar vi fjärrvärmen framförallt i våra kraftvärmeverk, där vi eldar olika bränslen. Läs mer om hur kraftvärme fungerar
Steg 1. Det börjar med att bränsle levereras till ett kraftvärmeverk. Framförallt olika sorters biobränslen, restprodukter från skogsindustrin och stockholmarnas brännbara hushållsavfall. Här i Stockholm föredrar vi förnybar och återvunnen energi när vi värmer stockholmarna – därför kommer endast 2% av fjärrvärmen från fossil olja. Läs mer om vårt arbete kring hållbar utveckling
Steg 2. Vi eldar bränslet, som värmer vatten i ett slutet system i kraftvärmeverket. Energin tas till vara på tre sätt för att processen ska vara så effektiv som möjligt. Först får det kokande vattnet en turbin att snurra och generera el. Sedan värmer det fjärrvärmevattnet (utan att de blandas), innan det återvänder till pannan för att på nytt värmas upp. Slutligen kyler vi röken från pannan på ungefär samma sätt, för att även den värmen ska tas till vara. Röken renas och kvar blir så lite metaller och organiska ämnen i luften att de snart inte ens går att mäta.
Steg 3. Det varma fjärrvärmevattnet pumpar vi ut i fjärrvärmenätet och till stockholmarna. Då är det i genomsnitt 86 grader, men det varierar stort – vi anpassar temperaturen efter platsen och utetemperaturen för att vara så effektiva som möjligt. Ju kallare vatten, desto mindre värme försvinner på vägen, men alla fastigheter måste få tillräckligt varmt vatten. Storstockholms fjärrvärmenät är 300 mil långt och de största rören är en meter i diameter, med mindre rör ju längre ut i nätet man kommer.
Steg 4. Fjärrvärmevattnet kommer fram till fastigheten. Där värmer det vattnet i husets värmesystem i en så kallad fjärrvärmecentral i källaren. Det är en ganska liten apparat jämfört med värmepannor, så det blir plats över för annat.
Steg 5. Fastighetens lokala värmesystem värmer både varmvattnet i kranar och element vilket gör det varmt och skönt inomhus. Det fungerar likadant oavsett om man har synliga element på väggarna eller vattenburen golvvärme.
Steg 6. När fjärrvärmevattnet har värmt fastighetens system har det svalnat och pumpas tillbaka för att värmas upp en gång till. Ju kallare det är när det kommer tillbaka desto bättre – eftersom det innebär att värmen verkligen har utnyttjats. I genomsnitt är vattnet 37,5 grader varmt när det kommer tillbaka till värmeverket.
Samtidigt som kraftvärme är basen i vår energiproduktion använder vi stora värmepumpar för att återvinna spillenergi från samhället som annars skulle gå förlorad. I våra moderna värmepumpsanläggningar förädlar vi spillvärme från exempelvis avloppsvatten och datahallar till prima fjärrvärme. Mer om värmeåtervinning
Tack vare samspelet mellan kraftvärme och värmepumpar kan vi använda våra gemensamma resurser maximalt. Genom att låta värmepumparna tillverka värme när det finns gott om el från sol och vind i systemet (när det blåser eller är soligt), eller under perioder när samhället har ett lågt elbehov, hjälper vi till att balansera elsystemet.
På motsvarande sätt kan vi producera maximalt med el och värme i våra kraftvärmeverk under perioder med lite vind och sol i systemet eller då elbehovet är stort i samhället.
Fjärrvärmesystemet skapar fantastiska möjlighet att utnyttja energi på bästa sätt.
Fjärrvärme med 98 procent förnybar och återvunnen energi är såklart inte det enda sättet man kan värma upp en stad. Det finns stora fjärrvärmenät i många städer utomlands och de värms oftast med nästan bara fossila bränslen som kol, olja och gas. Men här i Stockholm föredrar vi förnybar energi.
Innan vi började bygga ut fjärrvärmen i Stockholm på 1950-talet värmdes staden av lokala oljepannor. Då visste man inte hur dåligt det var för klimatet, men man kände rätt tydligt hur dålig luft det ledde till i staden. Många blir förvånade när vi berättar att vi fortfarande får nya kunder som byter ut gamla oljepannor.
Ett modernt alternativ är lokala värmepumpar och allra vanligast är nog bergvärme. De har blivit mycket effektivare än de var så sent som på 1990-talet. Men de har samma nackdel som våra egna värmepumpar, att de använder el istället för att producera el. Den avgörande skillnaden är att de inte ingår i vårt gemensamma kretslopp, där vi kan jämna ut toppar och dalar, utan är enskilda öar. Det blir inte lika effektivt. Vi kan till exempel jämna ut toppar och dalar med hjälp av stora energilager, i princip enorma termosar.
För information om byte av mätutrustning, läs mer här
