Med Exergis egenutvecklade modeller beräknar hon framtida koldioxidinfångning i ett unikt energisystem. Men frågeställningarna ser inte ut riktigt som du tror.
– Jag började räkna på fjärrvärme och kyla på 1990-talet. Sedan sålde vi verksamheten jag jobbade i till en teknikkonsultfirma, men jag insåg snabbt att jag hellre ville jobba med sådant som jag ännu inte kunde än att sälja konsulttimmar med sådant jag redan kan. Så jag tog mig tillbaka till Stockholm Exergi.
Den här strävan efter att hela tiden leta efter frågeställningar som hon inte kan svaret på är fortfarande en tydlig, röd tråd i Karins vardag som investeringsanalytiker.
– I energibranschen hänger allting ihop och påverkar varandra och det här med helheten roar mig. Och nybyggarkänslan, med lite tempo.
Just nybyggarkänslan är en central del i det jätteprojekt som Karin ägnar den mesta av sin tid åt nuförtiden, nämligen etableringen av storskalig infångning av koldioxid, kallat bio-CCS. Slutresultatet ska bli ett energisystem som fångar in mer koldioxid än det släpper ut, men eftersom det aldrig tidigare har gjorts är det fullt av okända faktorer, inte minst kring finansieringen.
– Det saknas viktiga bitar i pusslet. Eftersom det är en helt ny marknad som växer fram, så kan vi inte veta hur avtal och priser kommer se ut. Men ska vi lyckas göra den här jätteinvesteringen måste vi förstå vad den innebär. Så vi får göra beräkningar av många olika scenarier.
Och det är där Karin kommer in.
– Förenklat kan man säga att vårt stora biobränsleeldade kraftvärmeverk, KVV8, kommer producera mer värme och mindre el och samtidigt fånga in den biogena koldioxiden i rökgaserna. Men en av de komplexa delarna i det här pusslet är hur en sån här anläggning påverkar resten av vårt energisystem. Och effekterna är komplexa.
– Vi måste designa anläggningen så att den passar ihop med resten av energisystemet. Vissa delar av året har spillvärmen som vi kan återvinna från bio-CCS ett stort värde, men när det är varmt ute är den inte värd något alls. Och priset på elen som vi använder varierar från timme till timme. Med tanke på hur stor investering det handlar om vill vi kunna köra anläggningen så stor del av året som möjligt, men hur länge är det egentligen? För att ha några rökgaser att fånga koldioxid från måste vårt kraftvärmeverk vara i drift. Och om vi kör den anläggningen längre, hur påverkar det våra andra anläggningar som också värmer stockholmarna? Och så vidare.
För att kunna svara på frågor som hur stor finansiering som behövs för att kunna bygga världens första storskaliga koldioxid-sug räcker det alltså inte med att räkna på kostnaderna för själva bio-CCS-anläggningen.
– Det påverkar till och med fjärrkylan som vi också producerar här. Om vi får stora mängder spillvärme från bio-CCS när det är mellansäsong så blir det mindre lönsamt att återvinna spillvärmen när vi skapar fjärrkyla, vilket förändrar kalkylen även för kylan.
Listan på beroenden tar aldrig slut. En bio-CCS-anläggning kräver kallare rökgaser än i dag, vilket påverkar hur verket kan köras. Spillvärmen från bio-CCS är inte lika varm som fjärrvärmen vi vill skicka från Värtaverket när det är riktigt kallt ute, så hur ska den spetsas så att den blir användbar och vad kostar det i olika scenarier? Och inte minst – hur kommer priser på bränsle, el, värme, kyla och infångad koldioxid förändras över tid?
För att det ska vara möjligt att testa olika scenarier på sex eller trettio års sikt har Karin och hennes kollega Mikael byggt upp modeller och simuleringsverktyg där de kan testa hur energibalans, effektbalans, lönsamhet och annat påverkas av små och stora förändringar.
– Det enda man vet med prognoser är att de inte kommer stämma, så då är det viktigt med en modell där man kan testa olika scenarier. Och eftersom vi gör investeringar som ska leva i flera decennier kan små förändringar få mycket stor effekt på sikt. Vi vill hjälpa till med att förstå hur det hänger ihop.