I Energihamnen i Värtan, sammankopplat med vårt biokraftvärmeverk, planerar vi att bygga en nya anläggning för bio-CCS.
I Värtan har vi försett stockholmarna med el och värme sen början av 1900-talet. Nästan 120 år efter att Värtaverket invigdes vill vi att det här ska bli platsen för nästa stora milstolpe i vår verksamhet, att omvandla vår energi till en mer hållbar framtid. En framtid där vi fortsätter leverera el och värme och samtidigt bidrar till att motverka klimatförändringarna.
Det ursprungliga verket i Värtan är från 1903 och ritades av Ferdinand Boberg. 1969 stod Värtaverkets första värmeverk kopplat till fjärrvärmenätet klart. Allt eftersom har fjärrvärmenätet byggts ut och täcker idag stora delar av centrala Stockholms värmebehov. År 2016 invigdes det nya biokraftvärmeverket på området. Det drivs helt med förnybar energi, av restprodukter från skogsnäring och sågverksindustri. Nu vill vi koppla på tekniken bio-CCS, vilket kräver en ny anläggning i anslutning till biokraftvärmeverket.
Tekniken förutsätter en sammankoppling med vårt biokraftvärmeverk. I den nya anläggningen avskiljs koldioxiden från rökgaserna från biokraftvärmeverket och komprimeras till flytande form. Det behövs också en hamn för att vi ska kunna transportera koldioxiden till permanent lagring. Värtan är på så vis den idealiska platsen, här finns både vårt moderna biokraftvärmeverk samt närheten till vår befintliga hamnverksamhet i Energihamnen.
Placering och utformning är inte bestämd då projektering fortfarande pågår för att optimera anläggningen. Illustrationerna visar en tänkbar utformning av den planerade bio-CCS anläggningen. Illustration: Urban Design, 2024.
I den preliminära tidplanen för projektet ska anläggning vara färdigställd under 2028. För att nå dit är det flera bitar som ska komma på plats. Det handlar om att söka och få de tillstånd som krävs för att driva anläggningen, att slutligt avgöra hur anläggningen ska utformas för bästa energieffektivitet samt att lösa slutlagringen av koldioxiden och att säkerställa finansieringen.
Stockholm Exergi måste ha tillstånd från mark- och miljödomstolen för att få bygga och driva en fullskalig verksamhet för bio-CCS. I slutet av mars 2023 lämnade Stockholm Exergi in sin ansökan till mark- och miljödomstolen om att få ändringstillstånd för att få bygga en fullskalig bio-CCS-anläggning vid Värtaverket i Stockholm.
Frågor & svar
Enligt nuvarande tidplan kommer vi att starta bygget av anläggningen 2024 och den planeras vara klar för drift 2028. Men för att nå dit är det flera bitar som ska komma på plats, det handlar om att söka och få de tillstånd som krävs för att driva anläggningen, att slutligt avgöra hur anläggningen ska utformas för bästa energieffektivitet, att lösa slutlagringen av koldioxiden och att säkerställa finansieringen.
Med en ny bio-CSS anläggning i Värtan skulle vi kunna fånga in 800 000 ton koldioxid varje år. Vilket är mer än de fossila utsläppen från Stockholms vägtrafik under ett helt år.
Efter förvätskning mellanlagras den i Energihamnen i avvaktan på att lastas på fartyg eller tåg och transporteras till permanent lagring. Permanent lagring kan ske djupt under havsbotten i områden med de geologiska förutsättningar som krävs, som i Nordsjön utanför Norge. Koldioxid pumpas ner i flytande form under högt tryck ner i lagerformationen.
Nej, tvärtom, cirka 90 procent av den koldioxid som finns i rökgaserna kommer att avskiljas. Koldioxiden kan därmed inte nå atmosfären och bidra till klimatförändringarna. Bio-CCS förväntas även kunna avskilja andra ämnen och partiklar ur rökgaserna. Graden av avskiljning varierar beroende på ämne. Som exempel kan nämnas att partikelutsläppen antas minska med cirka 75 procent och utsläppen av svaveldioxid med cirka 90 procent. När koldioxiden avskiljs kommer rökgasernas volymflöde minska vilket kan leda till förändrade halter av ämnen i utgående luft men de mängder som släpps ut kommer totalt att minska.
Transporten av koldioxid antas ske med fartyg som rymmer 7000-15 000 m3 (cirka 7500-16 000 ton) flytande koldioxid i trycksatta tankar. Detta ger cirka 50-100 sjötransporter per år, enkel resa. Detta kan jämföras med att Stockholm Exergi under 2021 hade cirka 200 sjötransporter. Ett alternativ är mindre transporter till en central HUB på annan plats vilket bedöms kunna medföra en dubblering av antalet transporter men mindre volym per transport.
För att kunna bygga anläggningen behöver Stockholm Exergi ansöka om en ändring av det befintliga miljötillståndet för Värtaverket hos mark- och miljödomstolen, som avgör om tillstånd ska ges och hur det ska utformas. Dessutom krävs bygglov för anläggningen.
Vid Värtaverket och i Energihamnen kommer det att tillkomma bullerkällor som exempelvis kompressorer, pumpar och ventilationsutrustning som behövs i de nya anläggningarna. Dessa bullerkällor kommer till stora delar att placeras inuti byggnader. Vid upphandling av dessa anläggningar kommer krav att ställas på anläggningarnas bidrag vid närmaste bostäder. På detta sätt kommer ljudvillkoret i gällande miljötillstånd, 40 dBA nattetid, att kunna uppfyllas. Vid utbyggnad av den planerade anläggningen beräknas ljudutbredningen därmed endast skilja sig marginellt från nuläget. Ljudbidraget vid de bostäder som ligger närmast den planerade anläggningen planeras att bli så lågt att det inte bedöms vara hörbart under största delen av dygnet. Bidraget kommer därmed inte att kunna urskiljas ur bakgrundsnivån som domineras av trafikbuller på Lidingövägen utom vid mycket låg trafikintensitet nattetid. Förändringen kommer inte att vara märkbar för de boende, då den planerade verksamheten dimensioneras för ljudnivåer under 40 dBA. En så låg nivå motsvaras av sus i träd vid låga vindhastigheter. Som jämförelse kan nämnas att ett samtal mellan två personer ger ca 60 dBA i ljudnivå.
Om fartygen som ska användas för utskeppning av koldioxid låter lika mycket som de fartyg som trafikerar Energihamnen idag så kommer ljudutbredningen vara densamma som i nuläget. Då de fartyg som kommer att bli aktuella med största sannolikhet blir nybyggda kan krav ställas på fartygens bullerkällor så att de avger lägre ljudnivåer jämfört med dagens fartyg, till exempel att de har möjlighet att ansluta till landel. Bullermätningar genomförs på de fartyg som trafikerar Energihamnen för att säkra att de klarar bullervillkoren.
Nej, bio-CCS är ett extra reningssteg för rökgaserna och tillför inga nya luktkällor.
Disclaimer
Co-funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or the European Climate, Infrastructure and Environment Executive Agency (CINEA). Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.