300 mil. Så långt är det distributionsnät som förser Stockholms bostäder, sjukhus, skolor, kontor och andra lokaler med energi för värme och varmvatten. Att det fungerar som det ska är oerhört viktigt och därför granskas, uppdateras och förbättras nätet hela tiden. Men alla kontroller görs inte under jord, eller ens på marknivå. Vissa görs högt upp i luften. Hur går det till? Vi har träffat Emilio Doussang på Stockholm Exergi, för att lära oss mer om flygtermografering.
Metoden flygtermografering går ut på att ett mindre, tvåmotorigt flygplan utrustat med en högupplöst värmekamera tar en massa bilder längs med hela distributionsnätet. Bilderna från kameran pusslas sedan ihop och matchas med en karta över detsamma. Flygningen sker på cirka 800 meters höjd, fram och tillbaka i längder eller ”korridorer” på 250 meter. Den görs alltid på natten för att undvika att solen värmer upp marken och bildar varma punkter. Optimala väderförhållanden är minusgrader och klar himmel. Så, varför är metoden viktig för Stockholm Exergi?
Emilio jobbar som underhållsingenjör av distributionsnätet vilket innebär att han övervakar och just spårar eventuella läckage. I rollen ingår också att åtgärda de eventuella skador som upptäcks. Om läckaget skulle vara akut står en beredskapsorganisation redo att rycka in – dygnet runt, året om. För konsekvenserna kan annars bli ödesdigra. Om ett så litet hål som 2 millimeter lämnas öppet under ett år läcker det ut varmvatten i en mängd som motsvarar årsbehovet av värme för 27 normalstora lägenheter. Emilio förklarar närmare varför flygtermografering behövs:
Cirka hälften av läckorna i Stockholms fjärrvärmenät upptäcks tack vare flygtermografering. Så det råder inget tvivel om att den här tekniken är viktig. Eller att det arbete som Emilio och hans kollegor gör med att analysera data och snabbt åtgärda eventuella skador är avgörande. På alla nivåer.