Bristaverket är ett kraftvärmeverk som producerar fjärrvärme och el. Från början använde vi enbart biobränsle, rester från skogsindustrin. Sedan 2013 har verket ytterligare en panna, där vi använder avfall som bränsle. Därigenom renas avfallet från miljögifter och omvandlas till nyttig energi.
Är du mer nyfiken på Bristaverket ? Då kan du besöka verket virtuellt på https://www.stockholmexergi.se/virtuell-bristaverket eller genom att skanna QR-koden här till höger med kameran i din mobiltelefon. Du väljer själv vad och hur mycket du vill utforska i verket.
I alla tider har bostäder värmts med bränsle från skogen. Att Bristaverket skulle eldas med biobränsle var självklart redan från början. Förr gick vi till skogs och hämtade hem ved för att slippa frysa. Elden gav både värme och ljus. Idag förser Bristaverket i Märsta företrädesvis Sigtuna och Upplands Väsby kommuner med fjärrvärme och el.
Tekniken är ny men bränslet är detsamma – flis från grenar, trädtoppar, bark från stammar och stamdelar från årliga gallringar och slutavverkningar.
När Bristaverket invigdes 1997 var det ett av de största biobränsleeldade kraftvärmeverken i Sverige. Bristaverket framställer varje år över 700 GWh värme, men även runt 300 GWh el som säljs på den nordiska elbörsen, Nordpool. För att framställa el och värme förbränns i Bristaverket cirka 350 000 ton skogsflis varje år.
29 november 2013 invigde vi även det avfallseldade kraftvärmeverket Brista 2. Anläggningen tar tillvara energin från bland annat vanligt hushållsavfall. Årligen tar vi hand om cirka 240 000 ton avfall för att framställa el och värme, samtidigt som vi renar avfallet från miljögifter. Anläggningen har en värmeeffekt på 60 MW och en eleffekt 20 MW. Det motsvarar effektbehovet för 50 000 normalstora lägenheter.
Tillsammans med avfallsbolaget SÖRAB har Stockholm Exergi investerat i en eftersorteringsanläggning i direkt anslutning till Bristaverket. Anläggningen sorterar maskinellt bort organiskt matavfall, plast och metall ur avfallet så att det istället kan rötas till biogas respektive materialåtervinnas. Den nya eftersorteringsanläggningen invigdes våren 2021 och den ägs och driftas av SÖRAB. Anläggningen har fått stöd av Naturvårdsverket via Klimatklivet.
Totalt sorteras ungefär 30 ton plast och 10 ton metall ut varje dag.